Saturday, 21/10/2017 | 2:03 UTC+2

Olof Palme

Post by relatedRelated post

Christopher Bollyn:
“In 1986, then Swedish Prime Minister Olof Palme was shot as he walked home from the cinema with his wife. As Ashrawi noted, Palme had sought recognition for the Palestine Liberation Organization (PLO) and a validation for the peaceful resolution of the conflict through ending the 1967 Israeli occupation of Palestinian and other Arab lands. Palme’s politics were based on international legality and UN resolutions, and ‘a deeply-felt commitment to fairness and human decency,’ Ashrawi wrote.”

http://www.thetruthseeker.co.uk/article.asp?ID=1120]http://www.thetruthseeker.co.uk/article.asp?ID=1120

——————————

Olaf Palme was murdered because he had denied Kissinger, the chief Zionist, to join the Bilderberger meeting in Sweden because of his role with the Vietnam war (but in the end Palme had to back down and accept Kissinger to come, due to the strong international pressure on him to do so. A year after he was shot dead. To show the worlds leaders that nobody should attempt to do like this again to a leader of the New World Order and Zionist movement.

During his period, the Swedish Prime Minister Olaf Palme managed to make lots of friends as well as enemies due to what many viewed as controversial views on world politics at the time. He was a loud opposer of the war in Vietnam, the nuclear arms race and apartheid. He also loudly voiced his support for PLO and Nelson Mandela.

And let’s not forget that Anna Lindh was also “Bilderberger”…
She’s listed on the participant list for 2003. Will believe her support for PLO was seen as a deceit by the other Bilderbergers.

http://www.bilderberg.org/2003.htm

———————–

1986 on Vice-President George Bush´s command was tasked with eliminate the Swedish Primeminister and United Nations peace mediator Olof Palme.

OLOF PALME WAS MURDERED BECAUSE HE WAS THINKING ABOUT REVEAL USA:s WEAPON TRADE WITH IRAN

http://www.leopoldreport.com/Casey.html#ankare64572

Den svenska kopplingen
Ett kapitel ur Barbara Honeggers
bok October Surprise

Ronald Reagan, Barbara Honegger och George H W Bush.

Ronald Reagan, Barbara Honegger och George H W Bush.

I november 1987 rapporterade det populära TV-programmet 60 minutes att mordet på den svenske premiärministern Olof Palme den 28 februari 1986 och krigsmaterielinspektör Carl Algernons död i Stockholms tunnelbana den 15 januari 1987, officiellt betecknat som självmord, kan vara direkt kopplat till deras inblandning i försäljningen av “anti-air-craft-missiles” till Iran (1).

Hösten 1985 stoppade Olof Palme leveransen av 200 RBS-70-missiles som redan hade köpts av Iran. Det sägs att han ville skjuta upp den
till efter det svenska valet. Detta var något som verkligen irriterade iranierna. Robotarna var tillverkade av den stora vapentillverkaren Bofors.

I december 1984 visade Irans vice premiärminister Hamid Nagashian ett kontrakt för tidigare CIA-medarbetaren William Herrmann mellan Iran
och premiärministerns regering om köp av 10 batterier av Robot 70, tillverkade i Sverige, inklusive reservdelar. Kontraktet, som Herrmann minns det, innebar att Bofors-robotarna skulle levereras till Iran via Sydkorea. (2)

Palme påverkades av CIAchefens “cowboys”

Herrmann sa också att officiella topprepresentanter för Reagan/Bush-administrationen, inklusive CIA-chefen William Caseys “cowboys”, påverkat
premiärminister Olof Palme att acceptera RBS-70-överenskommelsen i november eller december 1984. (3)

Enligt danska nyhetsmedia var amiral Carl Algernoon, som polisiärt anses ha begått självmord knappt ett år efter mordet på Olof Palme, djupt inblandad i vapenhandeln mellan Bofors och Iran. Bofors använde sig av falska slutanvändarcertifikat för leverans till Iran. (4)

Algernoon hade träffat en representant för det företag som tillverkade robotarna kort före sin död. Han skulle också inom några dagar lämna ett vittnesmål i en pågående undersökning (5).

Dåvarande justitieministern Anna-Greta Leijon stod bakom en privatundersökning våren 1988. Denna drogs igång sedan tidigare presidenten i Iran, Abolhassan Bani Sadr, lämnat uppgifter om att kurdiska extremister mördat Olof Palme med Khomeinis välsignelse.

Ironiskt nog hade Palme tidigare uttalat sin beundran för den nya iranska “demokratin” och förespråkade förbättrade relationer med Khomeinis regim. Sedan februari – mars 1980 hade Palme arbetat
som fredsmäklare i kriget Iran – Irak påkallat bl a av gisslanskrisen. Enligt min informatör “Y” hade Palme också agerat aktivt i en vapenaffär där Volvo skulle förse Iran med motorer till racerbåtar och eskortfartyg i Persiska viken under det pågående kriget. (8)

När det gäller mordet på premiärminister Palme har det förekommit en mängd spår, teorier och intriger i mordutredningen i sökandet efter den eller de som låg bakom mordet. När detta skrivs har inga spår lagts fram som ger klarhet i vad som hände.

“Y” gör gällande att den italienske P2-ledaren Licio Gelli sände ett telegram till en medlem i den ökända logen kort före mordet på Palme i vilket han försäkrade denne att “det svenska trädet skall fällas” samt “hälsa
vår vän Bush” (här läser du om det påstådda s k telegramspåret).

Enligt den danska journalisten Agnete Vistar fick hon information av en advokat som besökt den ökände terroristen och P2-medlemmen Stephano delle Chiaie i Venezuela att Chiaie sagt att han visste vem som
mördat Olof Palme. Chiaie och Gelli stod varandra mycket nära. Under tiden, då inga övertygande spår fanns, hemsöktes Palmeutredningen av rykten, informationssvindel, anklagelser, bortsopande
av spår och inkompetens. Den 14 december 1988 arresterade svensk polis en man med ett digert kriminalregister bakom sig som misstänkt för mordet. Han hette Karl Gustav Krister Pettersson. Om han haft något samröre med P2-logen och Iran är inte känt. (6)

En svensk mitt i den väldiga vapenkartellen

Förre presidenten Bani Sadr har avslöjat att en väldig internationell vapenkartell arbetat för USA på 80-talet med att transportera vapen till Khomeini-regimen. Och om det är någon organisation
som passar in exakt på den beskrivning Bani Sadr gett så var det den som leddes av den svenska vapenhandlaren Karl-Erik Schmitz med högkvarter i Malmö.

Enligt de informationer jag har arbetade Schmitz och Oliver North i början av 80-talet tillsammans i en kartell bestående av sammankopplade vapentillverkare i de Europeiska länderna Sverige, Finland, Norge, Österrike, Italien, Holland, Västtyskland, Belgien, Frankrike och Storbritannien. Enligt samma övertygande källor samarbetade KS med William Casey´s CIA.

I juli och augusti arrangerade Schmitz för det CIA-ägda företaget St Lucia Airways en leverans till Iran värd 1 miljon dollar bestående av krut och sprängämnen från Holland, Israel och Belgien.
Flygbolaget stod också bakom den uppmärksammade leveransen av 18 US Hawk-robotar till Khomeini-regimen i november 1985 (7)

Mellan september 1985 och oktober 1987 avslöjade den svenska tullen vapen- och sprängämnesleveranser till Iran som KS arrangerade. Det var bl a krut i sådana mängder att det kunde fylla 192 järnvägsvagnar och fyra fartyg. Bakom affärerna stod företagen Scandinavian Commodities AB och Serfina SA.Enligt uppgifter i den svenska pressen i samband med att KS:s vapen- och sprängämnesleveranser avslöjades samarbetade hans företag med Dynamit Nobel, Bofors och Boliden som en del i Oliver North´s “Project Democracy” .

Den 27 augusti 1987 skrev KS till NDIO, Irans vapendepartement:

“Refererande till tidigare telex vill vi informera er om att vi nu bryter mot alla existerande lagar och regler för att göra det möjligt att leverera godset till er organisation.”

Det var alltså en svensk vapenhandlares verksamhet som så småningomn ledde fram til det som i världen blev känt som Iran/Contras-affären. KS anses fortfarande ha ingående kontakter med IN-CONTRA, ett företag som drivs av iranien Makhmoud Kaikhosrovi, Freibourg, Switzerland, som har mycket nära samarbete med Israels säkerhetstjänst Mossad.


NOTER till Barbara Honeggers kapitel

The Swedish connection

1). Det fanns ett sekretessavtal mellan
Bofors och Försvarets Materielverk, FMV, i vilket Bofors förbundit
sig att inte sprida den vapenteknologiska kunskapen kring robot 70 till
köpare som inte först godkänts av FMV. 1980 såldes
300 robotar till Singapore som var ett godkänt land. Men robotarna
gick vidare till det lilla shejkdömet Bahrain och till den ökända
smuggelstaden Dubai i Förenade Arabemiraten i Persiska viken. Det var
de två stora inkörsportarna sjövägen till Irans hamnstad
Bandar Abbas dit vapen, krut och ammunition från USA vidarbefordrades.ÅTER

2). William Herrmann, som blev en av informationssvindlarna
i utredningen av mordet på Olof Palme, påstod att han under
många år var CIA:s viktigaste agent placerad i Teheran. Han
tjänstgjorde där under Shahens tid fram till 1977 vilkt visade
sig vara en ren lögn. Han återvände till USA och arbetade
som vapenhandlare, men även för CIA. För journalisterna Jani
Roberts och John Kelly från Australien berättade han att han
1980 av CIA beordrats tillbaka till Iran. Bl a sa han: “Direkt efter
att Ronald Reagan installerats som ny president i januari 1981 uppgav en
medlem i regeringen för mig att frisläppandet av gisslan var en
del av ett avtal som slutits mellan Reagans kampanjteam och den iranska
militära ledningen.” Han berättade också att han själv
med sitt fraktföretag deltog aktivt i vapenleveranserna vilka utgick
från Västeuropas NATO-förråd och skeppades ut från
Brüssel och Rotterdam eller flögs från Wien till Israel
(artikeln publicerad den 18 maj 1991 i den australiska dagstidningen The
Age). Det har senare visat sig att William Herrmann ljugit om sin verksamhet
i Iran men mycket riktig var en viktig transportör av vapen i CIA:s
regi under den s k Iran/Contras-affären. Han blev 1991 en till synes
viktig informatör i utredningen av mordet på Olof Palme. Men
hans uppgifter fram till 1993 visade sig i flera stycken vara ren desinformation
och han betecknades som informationssvindlare med uppdrag att sabotera Palmeutredningen.ÅTER

3). CIA-chefens “cowboys” anfördes
av presidentrådgivaren och krigshjälten i flera krig, Oliver
North, vilken i Iran/Contras-affären åtalades och fick bära
huvudansvaret för vapenförsäljningen till Iran och överföringen
av stora summor till Contrasrebellerna – vars ekonomiska stöd upphörde
1984 då det förbjöds. North var ofta i Europa och då

främst Frankfurt varifrån han ledde de olika vapenrouterna i
vilken också Bofors med sidoföretag ingick.ÅTER

4). Det var från Danmark de stora
avslöjanden om USA:s vapenförsäljning till Iran kom hösten
1986. Då fick det danska Sjöfolksförbundet dokument som
avslöjade handeln. Dokumenten överlämnades av personer som
var direkt involverade i sjöstransporterna från Israel till Iran.
En stora dansk privatflotta dominerade verksamheten.ÅTER

5). Dåvarande krigsmaterielinspektören,
amiral Carl-Fredrik Algernon, fruktade att han själv skulle bli indragen
i de olagliga vapenaffärrerna. Detta framgick av handlingar han lämnat
i den portfölj som stod kvar på perrongen när han – av egen
vilja eller med hjälp av annan person – föll framför det
ankommande tunnelbanetåget. Här fanns anteckningar som kunde
tas som bevis för att Algernon kände till vad som pågick.
Han skulle inom kort höras av den utredning som leddes av landshövding
Bengt Gustavsson. Det är inte uteslutet att han tystades.

Dåvarande Bofors-chefen Anders Carlberg hade samma dag ett möte
med flera av de högsta cheferna inom koncernen. Han skyllde öppet
på Algernon och menade att exporten skett med hans – och därmed
också regeringens – tillstånd och att därför de ansvariga
för Bofors, som nu hotades av åtal, inte kunde ställas till
ansvar. Efter mötet gick Anders Carlberg över till krigsmaterielinspektören,
vars kontor låg några hundra meter från koncernens huvudkontor.
Det enda som framkommit om deras samtal var att Algernon förnekade
att han haft kännedom om någon olaglig export. En timme efter
mötet med Carlberg var Algernon död. I sina anteckningar hade
han också skrivit att han fruktade att han skulle bli avstängd
från sitt arbete, kanske till och med avskedas, bli straffad, få

sin heder som officer smutskastad, få sin pension indragen. De som
tror på självmord, vilket var den officiella beteckningen, anser
att dessa anteckningar visade att han hade ett motiv att ta sitt liv, att
han inte orkade längre. Men de som kände militären Algernon
är övertygade om att han aldrig skulle ta sitt liv. I stället
tolkar man anteckningarna så att han vet att han är misstänkt
för inblandning, att han kanske inte kan försvara sig och därför
kan hamna i den fruktansvärda situation han beskriver. Men det är
inte på något sätt ett erkännande av att han är
skyldig. Snarare tvärt om.

Senare utredningar har visat att Bofors samarbetat med ett handelsföretag
i Östtyskland som hette Imes. Företaget ägdes av den fruktade
östtyska underrättelsetjänsten Stasi och företagets
uppgift var att genom vapenförsäljning dra in västvaluta.
Huvudkund var Iran.

Nu var Bofors illegala vapenaffärer med Imes som mellanhand på

väg att avslöjas. Den svagaste länken, men också den
farligaste, var den svenske krigsmaterielinspektören. Han kunde ha
bevis för Bofors handel med Imes och kanske lägga fram dem för
att rädda sitt eget skinn. Här fanns alltså en allvarlig
hotbild mot Algernon.

En av hans efterträdare, förre krigsmaterielinspektören Jörgen
Holgersson, sa i en intervju med Dagens Nyheter 1992:

-Den här kopplingen mellan Bofors och Stasi är mycket obehaglig,
säger förre krigsmaterielinspektören Jörgen Holgersson
och tänker på sin gode vän och företrädare på
posten som krigsmaterielinspektör, Carl Algernon.

-Jag har aldrig trott på de självmordsteorier som presenterades
efter hans död i tunnelbanan.” ÅTER

6) Här kan bara sägas till Barbara
Honeggers försvar att hon fick vetskap om arresteringen av Christer
Pettersson när boken skulle gå till tryckning. ÅTER

7) Oliver North hade hamnat i en knipa.
Han behövde landningstillstånd i Portugal för israeliska
plan som kom från USA på “humanitärt uppdrag”.
Men Portugal sa nej – antagligen misstänkte man att det fanns vapen
i lasten.

North var mycket upprörd och krävde att snabbt få fram ett
amerikanskt charterbolag som man kunde lita på. Den “humanitära”

lasten bestod av US HAWK luftvärnsrobotar som via omlastning i Isarel
skulle vidare till Iran

Watergate-avslöjaren Bob Woodward skriver i sin bok CIA:s hemliga krig:

“CIA:s flygsektion föreslog ett av sina privatägda bolag
som utförde hemliga uppdrag åt dem – St Lucia Airways. Tjänsteförrättande
operationshefen Ed Juchniewics sa till North att vid sidan av CIA-uppdragen
arbetade St Lucia Airways också kommersiellt. Vem som helst kunde
anlita bolaget för speciella charteruppdrag.

North gjorde upp med St Lucia om att få disponera två Boeing
707. De skulle transportera HAWK luftvärnsrobotar till Israel, där
HAWK-robotarna skulle lastas om till israeliska plan för vidare transport
till Iran. North skulle sköta operationen med hjälp av ett schweiziskt
bankkonto, Lake Resources, Ic (nummer 386-430-22-1 hos Crédit Suisse).”

Detta återgett här för att ge en bild av hur turerna gick.

(8) Barbara Honegger bygger även
i andra sammanhang mycket på sin informatör “Y”. Denne
visade sig senare var identisk med en person med flera identiteter, Ibrahim
Razin och Oswald Le Winter, som också dök upp i utredningen av
mordet på Olof Palme. Även han avslöjades som informationssvindlare,
det vill säga en informatör som blandade lögner och sanningar
så att han först blev trodd och påverkade utredningen men
sedan såg till att lögnerna avslöjades varvid hela hans
informationsmaterial underkändes.

Octob

Läs vår artikelserie om den professionella informationssvindeln i Palmeutredningen.

Fortsättning på 15-årskrönikan 2001: Lyssna på CIA-agenten Gene Tatum i intervjun med Peter Ford där han pekar ut vilka som låg bakom mordet på Olof Palme

http://www.leopoldreport.com/Surprise.html

Tags:
About

Dissident Net

A transparancy and non-corruption of justice or people activity by

http://www.riksavisen.no

Calendar

October 2017
M T W T F S S
« Jun    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031